Kryptofonder – vad är skillnaden mellan ETP, ETC och ETN?

I januari i år godkändes de första kryptofonderna (ETF:er, alltså börshandlade fonder för kryptovalutor) i USA. Här i Europa är det för närvarande inte möjligt att investera i sådana fonder.. Investerare kan dock enkelt och kostnadseffektivt delta i utvecklingen av bitcoin med flera kryptovalutor via så kallade börshandlade produkter. Men vad är egentligen kryptofonder eller ETF:er? Och vad är det för skillnad mellan fonder som går under benämningarna ETP, ETC eller ETN? Vi reder ut de viktigaste frågorna.

1. Vad är staking och hur fungerar det?
2. Vad är skillnaden på PoS och PoW?
3. Hur fungerar staking med bitcoin?
4. Tjäna pengar med staking
5. Vilka är riskerna med staking?

Vad är egentligen en kryptofond och hur fungerar den?

Godkännandet av den första spot-ETF:en för bitcoin i USA åtföljdes av en hel del mediabevakning. Förväntningarna var stora på att fonden snabbt skulle öka i värde. Och redan under de första handelsdagarna kunde ETF-leverantörerna konstatera att lanseringen varit framgångsrik. Efter bara två veckor rapporterade världens största kapitalförvaltare, BlackRock, inflöden på över två miljarder USD för sin börshandlade fond iShares Bitcoin Trust (IBIT). Det är nästan dubbelt så mycket som den största jämförbara produkten i Europa, ETC Group Physical Bitcoin – förkortat BTCE – hade fått in tre och ett halvt år efter lanseringen.

Börshandlade bitcoin-fonder gör det lättare för institutionella och privata investerare att investera i kryptovalutor. Även om det redan tidigare fanns ETF:er för bitcoin i USA investerade dessa inte direkt i kryptovalutan, utan försökte replikera prisutvecklingen för Bitcoin via terminshandel. Investeraren bär då en högre emittentrisk.

Dessutom är replikering dyrare och mindre tillförlitligt, eftersom det ofta förekommer avvikelser från kursen på den underliggande tillgången. Spot-ETF:er köper däremot bitcoins direkt och skyddar därmed investerare mot den motpartsrisk som finns i börshandlade produkter vid enemittents konkurs. fallissemang.

Varför finns det ingen bitcoinfond i Europa?

Investerare i EU kan inte köpa bitcoinfonder på samma sätt som investerare i USA kan göra. Anledningen till detta är att ETF:er kategoriseras som värdepappersfonder i EU. De måste uppfylla två kriterier: fFör det första måste tillgångarna vara värdepapper. För det andra måste värdepappersfonderna diversifiera sina tillgångar. Det är inte tillåtet att investera i en enda tillgång. Dessa regler finns till för att skydda investerarna, då de lättare skall kunna förstå vad en produkt består av och fungerar

Dessa regler för med sig att ETF:er inte får innehålla kryptovalutor i EU, eftersom dessa inte är värdepapper i lagens mening och att det inte är tillåtet att investera i endast en tillgång. Detsamma gäller för exempelvis guld. I EU har dock investerare under många år kunnat investera i enskilda kryptovalutor eller en grupp av kryptovalutor (en "korg" eller "basket") via andra produkter, nämligen börshandlade produkter (ETP:er) för kryptovalutor.

ETP:er med kryptovalutor: Det europeiska alternativet

Börshandlade produkter – förkortat ETP – är egentligen den generiska termen för börshandlade värdepapper som följer utvecklingen av andra tillgångar eller ett index. Börshandlade produkter (ETP:er) delas i Europa in i följande tre kategorier: ETF:er (Exchange Traded Funds), ETC:er (Exchange Traded Commodities/Currencies) och ETN:er (Exchange Traded Notes).

Akronymen ETP används ofta synonymt med ETC (Exchange Traded Cryptocurrency eller börshandlad kryptovaluta), t.ex. inom kryptosegmentet. Liksom för aktier och fonder sker handeln via ett vanligt VP-konto. Juridiskt sett är ETP:er skuldebrev för respektive emittent.

Sådana produkter är noterade på börser och handlas på liknande sätt som aktier, vilket innebär att priset på dem varierar från dag till dag. Eftersom ETP:er är utformade för att replikera avkastningen på en underliggande tillgång eller ett riktmärke så styrs priset på dem utifrån priserna på de underliggande investeringar som de följer.

ETC: Alternativet för råvarumarknaden

I EU är börshandlade råvaror, förkortat ETC, en underkategori till ETP:er. Som namnet antyder används dessa produkter för att investera i enskilda råvaror eller råvarukorgar. Den mest kända ETC:n är den för guld. Den har funnits på marknaden sedan 2004 och konceptet är därför väl beprövat.

ETC Group har ändrat förkortningen till "Exchange Traded Crypto", eftersom ETP:erna på kryptovalutor fungerar enligt samma princip som ETC:erna på guld.

Liksom för spot-ETF:er i USA spåras utvecklingen av bitcoin och andra kryptovalutor med förhållandet 1:1. I Europa är ETC Group den största leverantören av ETP:er för kryptovalutor. De förvaltar tillgångar till ett värde av över 1 miljard euro.

Den största och mest handlade ETP:n på marknaden är ETC Group Physical Bitcoin. Men det finns fler leverantörer och även ETP:er för andra kryptovalutor som t.ex cardano, ethereum, litecoin, solana och XRP

ETC Group är också först i världen med att lansera en ETP med en korg av kryptovalutor som följer MSCI Digital Assets Select Index. Denna produkt följer utvecklingen för de 20 ledande investerbara kryptovalutorna. Tillsammans står dessa för cirka 85 procent av det sammanlagda marknadsvärdet för alla kryptovalutor.

Liksom alla produkter från ETC Group är denna ETP fysiskt säkerställd med underliggande kryptovalutor. Investerare kan därmed på ett säkert, enkelt och kostnadseffektivt sätt passivt och diversifierat investera ipå kryptomarknaden.

ETN: Börshandlade skuldförbindelser

Förutom ETP:er på kryptovalutor och råvaror finns det i Europa även börshandlade obligationer – förkortat ETN. Med en ETN kan investerare investera i ytterligare underliggande tillgångar eller strategier som inte kan täckas av andra produkter. Som exempel kan nämnas ETN:er på index som DAX, som är belånade minst tre gånger. ETN fungerar därmed som ett komplement till de andra produktkategorierna.

Rent juridiskt är även ETN:er räntebärande värdepapper. Investerare bör därför alltid vara uppmärksamma på om och hur produkten är säkerställd. I bästa fall är de liksom alla ETC Groups produkter fysiskt säkerställda, dvs. varje andel backas upp till 100 procent av kryptovalutorna. För ETC Groups del innehas panträtten i de kryptovalutor som förvaras av en oberoende förvaltare som förfogar över tillgångarna till förmån för investerarna i händelse av emittentens insolvens. Till skillnad från ETC:er har ETN:er ofta en begränsad löptid, vilket också ökar risken i investeringarna.